Av Britt-Inger Jonsson
Karriär, Hälsa – publicerad 2025-11-26
Afterwork kan vara trevligt, avslappnande och ett sätt att bygga teamkänsla. Men bakom skålen på fredagseftermiddagen döljer sig ibland något betydligt allvarligare. Många som driver på AW-kulturen allra mest använder den som ett socialt accepterat alibi för att dricka – och det skapar både skam, tystnad och en ohälsosam arbetsmiljö.
På många arbetsplatser har afterwork blivit en självklar del av kulturen. Det marknadsförs som ett trevligt avslut på veckan, en chans att koppla av tillsammans och skapa gemenskap utanför jobbet. Men allt fler vittnar om att AW också kan fungera som ett skyddande lager för personer som kämpar i det tysta med sin alkoholkonsumtion.
Det var just den insikten som kom fram när en läsare hörde av sig till karriärcoachen och beteendevetaren Nina Jansdotter. Han påpekade att de som ivrigast organiserar och uppmuntrar AW ofta är de som har svårast att hantera alkohol – och att "alla andra dricker ju också" blir en bekväm ursäkt för att dölja problemet.
För många är AW ett tillfälle att "ta ett glas". För andra blir det gärna flera. Kanske har någon i privatlivet redan uttryckt oro, men på AW behövs inga förklaringar. Där är det helt normalt att dricka – och att dricka mer.
Problemet är att normaliserad alkoholkultur gör det lätt att blunda för varningssignalerna. Det är enkelt att tänka att "det hör till" eller att "alla blir lite väl påverkade ibland". Men när personer till exempel regelbundet blir för fulla, behöver vallas hem eller säger saker de skäms för efteråt, börjar AW bli mer skadligt än socialt.
Skam är också en stor del av problematiken. Många som dricker för mycket känner obehag inför att komma tillbaka till jobbet efter en kväll där de tappat kontrollen och kanske har "gjort bort sig" på något vis.
Självklart finns det positiva sidor av afterwork. Det kan stärka relationer, skapa trygghet och bidra till en arbetsmiljö där man samarbetar bättre. Men den andra sidan av myntet är lika viktig att lyfta.
På vissa arbetsplatser blir alkoholen ett socialt krav för att passa in. Riskbrukare söker sig gärna till miljöer där drickande är accepterat – och där AW är en återkommande del av kulturen. I värsta fall skapas ett tryck att delta, och att dricka, bara för att undvika att betraktas som tråkig eller utanför.
För en del kan tveklöst en viss mängd alkohol fungera som ett "socialt smörjmedel" och hjälpa dem att slappna av, men verklig sammanhållning kräver aldrig berusning.
Ofta påverkas flera på arbetsplatsen när någon har alkoholproblem och när alkoholvanor börjar gå ut över jobbet är det arbetsgivarens ansvar att agera. En tydlig alkoholpolicy är ett bra första steg, liksom att erbjuda alternativ till alkoholcentrerade aktiviteter.
Företag behöver också ha rutiner för att stötta anställda i riskzonen – gärna innan situationen blir akut. Många drabbas av missbruk långsamt, över flera år, och kollegor tenderar att sopa problemen under mattan av obekvämhet eller lojalitet.
Det kan kännas svårt att närma sig en kollega som verkar dricka för mycket, men tystnad hjälper ingen. Ett respektfullt samtal kan däremot göra stor skillnad.
Nyckeln är att utgå från sig själv, använda "jag"-perspektiv och fråga om lov innan man tar upp en känslig fråga och definitivt undvika att komma med pekpinnar. Tajmingen är också viktig – välj ett lugnt tillfälle och respektera om personen inte vill prata.
För vissa är AW inte en fest – det är en flykt. En paus från stress, ett sätt att dämpa känslor eller hantera ett jobb man inte trivs med. Då fortsätter drickandet ofta även när man kommit hem. Om du känner igen dig i detta kan det vara en signal om att det är dags att fundera över din arbetssituation eller söka stöd.
Alkoholkultur på arbetsplatsen är ett känsligt ämne, men tystnad gynnar ingen. Bakom varje glas kan det finnas någon som kämpar, och det är först när vi slutar normalisera – och börja prata – som arbetsmiljön kan bli tryggare för alla. AW ska vara något vi mår bra av – inte något vi kanske använder för att dölja verkligheten.
Källa: Omskriven artikel baserad på text av Nina Jansdotter, publicerad på Dagens PS .
Prenumerera för att ta del av intressant läsning, exklusiva rabatter och personliga inbjudningar till event.
Genom att klicka "Prenumerera", godkänner jag Du och Livets personuppgiftspolicy.