Håravfall – varför försvinner håret och vad kan påverka?

Av Britt-Inger Jonsson
Hälsa – publicerad 2025-12-10

Att tappa hår kan vara både stressande och jobbigt för själv­för­troendet – men håravfall är inte bara arv eller ålder. Flera faktorer påverkar, från genetik och hormoner till stress, näring och sjukdom. Den senaste forskningen ger oss ny inblick i varför hår faller av – och varför det ibland kan växa tillbaka.

De flesta har någon gång märkt att fler hårstrån än vanligt kan hamna på handfatet, i borsten eller i duschen. Men för många händer det att håravfallet inte bara är tillfälligt – det tunnas ut eller försvinner i större mängder.

Håravfall kan kännas skrämmande, särskilt om det sker snabbt eller drabbar hårbotten och frisyr. Men vad beror det egentligen på? Det finns inte en enda orsak, utan flera möjliga – och ibland flera orsaker samtidigt. I den här artikeln går jag igenom de van­ligaste förklaringarna – och vad dagens forskning säger om framtiden för ditt hår.

Varför tappar vi hår?

Alla människor tappar normalt 50–150 hårstrån varje dag. Med håravfall menas att en större mängd hår än så faller av. Håravfall kan bero på en mängd olika orsaker – några av dem tillfälliga, andra lång­variga. Här är de vanligaste orsakerna:

1. Genetik och hormonell känslighet

För många är ärftlighet avgörande. Androgenetisk alopeci (AGA), kallas ibland ärftligt håravfall eller "manlig/tidig tunnhårighet". Det är den vanligaste formen av håravfall hos både män och kvinnor. Vid denna form kommer inte håret tillbaka.

Vid AGA sker håravfall på grund av ökad känslighet för testosteron hos hårsäcken som så småningom tillbaka­bildas. AGA är ärftligt, så om någon i familjen haft tunnare hår eller skallighet är risken större att också du drabbas.

Män drabbas både mycket oftare och tidigare än kvinnor av denna typ av håravfall och håret kan ibland börja falla av redan i tjugoårs­åldern. Vid medelåldern är ungefär hälften av alla män drab­bade, och män över 70 år cirka 80%. Hos män försvinner håret först vid tinningarna, och uppe på huvudet brukar det bli en kal fläck som blir allt större.

Hos kvinnor brukar oftast ärftligt håravfall dyka upp i klimakteriet och håret blir då gradvis tunnare så att hår­botten skiner igenom. Detta drabbar cirka 10% av alla kvinnor.

2. Störningar i hårväxtcykeln

• tillväxtfas (anagen), pågår i 2–7 år
• övergångsfas (katagen), varar i 2–3 veckor
• vilofas (telogen), varar i cirka 3 månader.

Det är en naturlig del av hårväxtcykeln att hårstrån faller av efter vilofasen. Därefter börjar cykeln om igen och nya hårstrån börjar växa på samma ställe. Cirka 10% av hårsäckarna är normalt i vilofas samtidigt.

Om faserna rubbas – till exempel att många hår­säckar går in i vilofasen samtidigt – kan det leda till att man tappar mer hår än normalt.

En form av detta är Telogen effluvium – ett tillstånd som kan uppstå efter stress, sjukdom, stor vikt­förändring eller andra påfrestningar. Håret brukar växa tillbaka när tillväxten kommer i fas igen.

3. Livsstil, stress och näringsbrist

Modern forskning visar att livsstilsfaktorer kan påverka hårhälsan – inte minst stress, rökning, närings­brist eller vitamin­obalanser.

Till exempel kan proteinbrist, zinkbrist, järnbrist, problem med sköldkörteln (underfunktion), diabetes eller allmän sjukdom orsaka ökat håravfall. I många fall kan håret växa tillbaka när underliggande problem åtgärdas eller behandlas.

Rökning kan orsaka håravfall genom att försämra blodflödet och syretillförseln till hårsäckarna, skada håret så att det blir sprött, samt öka inflammation och ärrbildning, vilket kan leda till att hårväxten saktar ner, stoppar upp, och håret faller av.

Även överdriven alkohol­konsumtion kan på sikt orsaka håravfall, framförallt genom att skapa närings­brister, störa hormoner, orsaka inflammation (mycket socker) och skada hårsäckar.

4. Graviditet, förlossning och klimakteriet

• Gaviditet: Hormonella förändringar under en graviditet brukar kunna orsaka håravfall.
• Efter en förlossning: Det är vanligt att tappa extra mycket hår några månader efter en förlossning. Det beror på hormon­förändringar i kroppen. Håret brukar växa tillbaka efter ungefär ett halvår.
• Klimakteriet: Håravfall under klimakteriet orsakas huvudsakligen av sjunkande östrogen­nivåer, vilket rubbar hårets tillväxtcykel och gör att tillväxtfasen förkortas medan vilofasen förlängs. Detta leder till att fler hårstrån går in i vilofasen och det resulterar i ett tunnare hår. Andra bidragande faktorer kan vara ökad känslighet för manliga könshormoner, stress, ärftlighet och näringsbrist.

5. Autoimmun sjukdom eller inflammation

Vissa former av håravfall beror på att immun­försvaret angriper hårsäckarna. Vid exempelvis Alopecia areata kan håret falla av i fläckar, och ibland påverkas hela hårbotten – eller hår över hela kroppen.

Alopecia areata är lika vanligt både hos män och kvinnor och kan förekomma i alla åldrar, men är vanligast i 20–50 årsåldern. Det är ett komplext tillstånd och forskare vet ännu inte exakt varför det uppstår hos vissa människor. Bland de utlösande faktorerna är känslomässig stress vanligast, men även vissa sjukdomar som infektioner kan vara utlösare.

6. Yttre påverkan och skador på hårstrån/hårbotten

Håravfall kan även bero på skada på håret eller hårbotten – till exempel genom kemikalier, felaktig hårvård, slitage eller mekanisk skada. Det kan påverka både hårsäckens funktion och själva hårets kvalitet.

7. Läkemedel

Vissa mediciner kan ge håravfall som en bieffekt. Några exempel är: litium, anti­depressiva läkemedel, blodför­tunnande läkemedel och p-piller.

8. Åldrande

Antalet aktiva hårsäckar minskar helt naturligt med åldern. De brukar minska med runt 20–30%. Det kan även börja tidigt i vuxen ålder.

Se till att få i dig vitaminer och mineraler som zink, järn, B-vitaminer, som är viktiga för hårets hälsa. Försök också att minska stress (till exempel genom avslappning och motion).

Vad kan du själv tänka på – och när är det dags att söka hjälp?

• Finns det ärftlighet i familjen? Då kan håravfallet vara genetiskt.
• Har du nyligen gått igenom stress, sjukdom, viktförändring eller stor livsomställning? Det kan vara början till ett tillfälligt håravfall.
• Hur ser din kost ut – får du tillräckligt med protein, järn, vitaminer och mineraler? Järnbrist och underfunktion i sköld­körteln är vanliga orsaker.
• Svåra fall av mjälleksem kan leda till håravfall. Om du tappar mycket hår samtidigt som du har mjäll, är det en god idé att rådfråga en läkare för att få rätt diagnos och behandling.
• Om du vid håravfallet samtidigt känner dig sjuk bör du också kontakta din vårdcentral.
• Kan håravfallet bero på något läkemedel du tar? Vissa läkemedel kan nämligen orsaka håravfall som biverkning. Rådgör med läkare.
• Har du märkt fläckar, ojämn förlust av hår, eller förändrad hårbotten? Då kan det vara värt att kontakta vården eftersom det ibland kan handla om autoimmuna tillstånd eller hud­sjukdom till exempel svamp­infektion i hårbotten.

Fundera, och i samråd med vården – ta reda på om det är något tillfälligt du kan påverka själv, eller om du bör utreda vidare.

Ny forskning ger hopp – men inget universellt bote­medel än

Under 2025 har forskningen tagit flera lovande nya steg mot att förstå och behandla håravfall – även om det fortfarande är många pusselbitar kvar.

• Forskning visar hur stress kan påverka hår­säckarna och hur nerv- och immunsvar kan kopplas till håravfall i stressituationer.
• Ett nytt läkemedel, PP405, har visat lovande resultat där en betydande andel män fått ökad hårtäthet efter åtta veckors behandling. Det handlar om riktigt hår, inte bara tunna fjun.
• Forskare utforskar även stamcellsbaserade terapier och nya sätt att väcka "sovande" hårsäckar, vilket kan leda till mer långvariga eller permanent stimulerad hårväxt.

Men än finns inga mirakelkurer. Forskare är hoppfulla – men är tydliga med att mer arbete återstår.

Det här tar vi med oss

Håravfall är ofta mer komplext än man kan tro. Det handlar inte bara om ålder eller gener, utan även livsstil, stress, närings­brist, sjukdomar och hormon­ella faktorer spelar in, och ibland kan vissa mediciner orsaka håravfall som biverkning.

Nya forskningsrön ger hopp om mer effektiva behandlingar i framtiden, men det finns inga enkla universal­lösningar än. För många är det därför en kombination av medveten livsstil, minskad stress, god näring och ibland medicinsk hjälp som gör skillnaden.

Källor: 1177.se, Internetmedicin.se, Viss.nu, Cell.com

Dela gärna artikeln!

---

---