AI kräver mer än klick – din kritiska blick avgör

Av Britt-Inger Jonsson
Karriär, Tech – publicerad 2026-04-03

Person som använder AI på laptop och granskar information kritiskt med andra källor. — AI kan effektivisera ditt arbete – men det är ditt ansvar att granska och säkerställa att informationen stämmer. *(Illustrationsbild från Pexels, ej kopplad till artikeln.)*

Allt fler använder AI i jobbet – men långt ifrån alla förstår riskerna. Enligt en intervjuartikel på Dagens PS av karriärcoachen Nina Jansdotter med AI-experten Ilse Svensson-de Jong kräver den nya tekniken något som blivit viktigare än någonsin: källkritik.

Det har gått väldigt snabbt. På bara några år har verktyg som ChatGPT gått från experiment till vardagsverktyg på arbetsplatser, universitet och i hemmet. För många är det en revolution: ett sätt att skriva snabbare, tänka bredare och producera mer. Men under ytan finns en mer komplex verklighet. Vad händer när vi börjar lita på svar som inte alltid är sanna?

Den frågan står i centrum när AI-experten Ilse Svensson-de Jong delar sina erfarenheter från forskningsvärlden. Hennes insikter är lika relevanta för studenter som för yrkesverksamma – särskilt i en tid där gränsen mellan människa och maskin suddas ut.

När AI blev allas verktyg

När generativ AI slog igenom på bred front förändrades spelplanen direkt. Plötsligt kunde vem som helst få hjälp att skriva texter, analysera data och formulera idéer. För forskare och lärare innebar det ett skifte som inte gick att ignorera.

Ilse Svensson-de Jong började själv använda AI i sitt arbete, främst för att strukturera texter, utveckla idéer och effektivisera processer. Snart märkte hon att studenter gjorde samma sak. Skillnaden? De hade inte alltid förstått hur tekniken fungerar.

Det skapade ett dilemma: hur bedömer man kunskap när svaren kan genereras på sekunder?

Svaret blev inte att förbjuda tekniken. Istället handlade det om att skapa ramar – där källkritik är en självklar del av arbetet.

AI "ljuger" – men inte av misstag

En av de mest missförstådda aspekterna av AI är dess förmåga att presentera felaktig information på ett övertygande sätt (det kallas "hallucination"). Enligt Ilse Svensson-de Jong handlar det inte om ett tekniskt fel.

Det är själva poängen.

Generativ AI är tränad på enorma mängder data för att känna igen mönster i språk. Den förstår inte sanning – den förutser vad som låter rimligt. Den kan skapa övertygande men felaktiga svar om den saknar tillräckligt med information för att mönstret i texten ska kännas komplett. Ilse Svensson-de Jong påtalar att resultatet kan bli påhittade källor, fabricerade studier och slutsatser som saknar verklig grund.

Det är här många går fel.

När svaret låter trovärdigt och övertygande är det lätt att acceptera det utan att kontrollera. Men just därför blir källkritik helt avgörande.

Ett nytt sätt att arbeta

Trots riskerna ser Ilse Svensson-de Jong stora möjligheter med AI – om det används rätt. Hon förespråkar ett tydligt arbetssätt: AI ska vara ett verktyg för utkast, inte en slutgiltig källa.

Det innebär att du kan använda tekniken för att snabbt generera idéer, strukturera innehåll eller komma igång med en text. Men det är alltid du som måste granska, värdera och fatta beslut.

Det är i samspelet mellan människa och maskin som det verkliga värdet uppstår.

För många innebär detta ett skifte i hur vi ser på kompetens. Det handlar inte längre bara om vad du vet, utan om hur du använder verktyg och hur kritiskt du tänker kring resultaten.

Konsekvenserna av att slarva

Att hoppa över källkritiken kan få större konsekvenser än man kanske tror. I akademiska sammanhang kan det leda till felaktiga forskningsresultat. I arbetslivet kan det påverka allt från rapporter till affärsbeslut.

Föreställ dig ett företag som baserar en strategi på analyser som delvis är fabricerade. Eller en student som bygger en uppsats på källor som inte existerar. Resultatet blir inte bara fel – det riskerar att underminera trovärdighet och förtroende.

AI gör det enklare att producera – men också enklare att sprida fel.

En ny sorts digital mognad

Det som växer fram är ett behov av digital mognad på en helt ny nivå. Att kunna använda AI räcker inte. Du måste förstå dess begränsningar.

Det innebär att ställa frågor som:

Var kommer informationen ifrån?
Kan jag verifiera detta i andra källor?
Är detta rimligt – eller bara välformulerat?

För många känns det igen. Vi har redan lärt oss att vara kritiska till information på internet. Nu gäller samma sak med AI – men i en snabbare och mer övertygande form.

Kanske framtidens viktigaste kompetens

I takt med att AI blir en självklar del av arbetslivet förändras också vad som värderas. Teknisk kunskap är viktigt, men omdöme blir avgörande.

Att kunna tänka kritiskt, ifrågasätta och analysera blir en konkurrensfördel. Det gäller oavsett om du jobbar inom tech, kommunikation, utbildning eller ledarskap.

AI kan förstärka din kapacitet. Men den kan inte ersätta ditt ansvar.

Det handlar i slutändan om dig

AI är här för att stanna. Den kan göra oss snabbare, mer kreativa och mer produktiva. Men den kräver något tillbaka: uppmärksamhet, ansvar och källkritik.

Som Ilse Svensson-de Jong betonar – verktygen må vara snabba, men ansvaret är alltid ditt.

Det är inte tekniken i sig som avgör framtiden. Det är hur vi väljer att använda den.

Källa: Intervjuartikel av Nina Jansdotter med Ilse Svensson-de Jong publicerad på Dagens PS .